Smalhets

Härom veckan lyckades jag chockera mig själv ordentligt. Jag och min mor var och provade byxor tillsammans. Det par byxor jag ville ha passade inte så jag bad expediten om en storlek större. Denna storlek passade inte heller, knappen gick att stänga men gylfen gick inte igen över höfterna.
Jag bad expediten om en ännu större storlek men hon svarade att de inte fanns. Då plötsligt hör jag en röst som lite skämtsamt/skamset säger" hehe okej då jag är väl för tjock" Rösten visar sig tillhöra mig själv. Mamma och och expediten utbrister unisont "Nej du är inte alllls tjock!" Jag ångrar mig i samma sekund som jag hör deras invändningar.1)Jag tycker inte ens att jag är tjock. 2)Jag tycker det är en onödig grej att säga eftersom folk omkring hör det och automatiskt tolkar det som att jag tycker att det ultimta tillståndet är att vara smal. Ändå kom det så naturligt. I vanliga fall brukar jag inte vara tjejen som i lite missnöjt ton kommenterar min vikt. Dock brukar någon brevid göra det. Så när det inte fanns någon annan där var jag det jag som plötsligt tog över rollen
Jag kände direkt att jag inte ville delta i någon masshysterisk kvinnoklubb där det är lite fint att tycka man är tjock. I denna klubb ingår det också att man halvt om halvt hatar smala tjejer samtidigt som man avundsjukt dyrkar dem. Varför lägger folk upp bilder på Hollvwood kändisar och skriver hur äckligt smala de har blivit .Fast man egentligen förstår att personen i fråga drömmer om att vara lika smal. Jag kan inte tro att de mår bättre av att bli angripna, så ansatta de redan är från alla håll och personligen mår jag inte bättre av att man alltid måste påpeka att det också finns "fel" på kändisarnas kroppar, precis som på vanliga kvinnor.
Jag har en förmåga att konstatera det uppenbara men varför aggressivt attackera kändisar kroppar istället för att angripa det samhället som vi själva deltar i och kan påverka?