Och där skulle man stå i sin larviga mössa och ungdom och stråla med politikernas ord i dunkande i huvudet; ungdomsarbetslöshet, sluten arbetsmarknad, en miljon i utanförskap, svenska elever måste prestera högre, de lever inte upp till den internationella standarden, det råder betygsinflation vi förtjänar inte våra betyg, det ska bli svårare att plugga upp betygen, Komvux ska läggas ner. Det var val och vi var en het fråga. Men oh du lyckliga dag, lönens dag, lön för slitet, uppoffringen, (självutplånandet), lön i form av bokstäver, (svart på vitt: du är en sådan som gör som man ska och du gör det bra lilla soldat, lilla streber). Fira nu! Fira att du överlevde, var glad, var tacksam. Dansa på flaket, var ung, le in i kameran. Inga sorger. Yrseln och illamåendet kan du stänga av nu och vad ska du göra i höst förresten, några planer, någon framtid? Vad ska du göra vad ska du göra vad ska du göra? Här får du ett fult halsband för det du önskade dig var för tråkigt att ge (ett smycke ska det vara). Tänk att du är så duktig och alltid så glad och trevlig, ta på halsbandet. Klick klick.Och innanför studentklänningen fanns ingenting kvar förutom ett artigt leende som är det sista som ska försvinna. Jag borde verkligen ha druckit mera champagne, druckit tills jag spydde i studentmössan, det är det enda jag ångrar.
