Bara lite

Det är överdrivet att rucka på heteronormer och könsroller i t.ex. skolpjäser och barnsagor. Det är visserligen vissa som utesluts i nuläget men de utesluts ju inte från hela samhället och de kan ju tolka symbolvärdet i stället för "yttre faktorer" så som att alla som illustreras har samma sexuella läggning.
Varför bråka så? Det är ju bara lite ojämställt och skevt.
Bara litelitegrann.

Perspektiv?

Anna Odell och Viktor Marx. Falsk psykos och hus åt hemlösa utan bygglov.


Rektorn på Mejan säger att tänk om en uteliggare går in i konstverket/huset och fimpar så att hela huset brinner upp när uteliggaren fortfarande är där inne. Tänk vilket moralsikt ansvar säger han. Därför ska huset vara avspärrat med en skylt; "Obehöriga äga ej tillträde". Så att man kan skydda de hemlösa från att bosätta sig i ett hus som kan brinna upp.

Anna Odell tog upp en plats i en sjukvård som inte har plats för någon som inte är beredd att ta sitt liv på fläcken. Så hon spelade.

Hallå. Två flickor i varje klass skär sig och en svälter sig och nästan ingen får hjälp och jag är asarg på Anna Odell.


Samhällsengagemanget bubblar när Ica säljer kött som har legat på golvet och när folk luras och sedan kommer och säger att det är konst.
Ja då har det gått för långt!
Någonstans måste gränsen gå och den går här. Vid Anna Odell.

Asylrätten är urholkad pga hårda restriktioner vad gäller visum. Bantningsreklamerna visar hur kvinnor med uppenbar undervikt bantar. Sexhandeln är den mest lönsamma industrin i världen. Psyksjuka människor blir hemlösa eftersom de inte kan återanpassas. Människor i Sverige fryser ihjäl.

Och bortom allt detta finner vi Anna Odell och köttet på Ica. Längst ut på kanten av det onda.
Och där går alltså gränsen.
Gränsen för vad som kan passera obemärkt, okommenterat vid middagsbordet eller i Ring P1.

Kom inte och prata med mig om något jävla kött.

"Man borde vara lycklig om inte annat för att föregå med gott exempel."

Fåfängan

Jag är intresserad av smink och hår. Det känns inte så respektingivande att säga så. Däremot känns det helt naturligt att säga: Jag är modeintresserad. Varför?
Jag undrar lite varför kroppen har blivit viktigare och viktigare och ansiktet verkar ha blivit allt oviktigare. Varför intresset för att smycka kroppen har fått så mycket högre status. Är det bara mitt intryck?
Båda kan naturligtvis bidra till en sjuk utseendehets så ur det hänseendet kan väl inget ses som sämre än det andra.
Modebranschen verkar ha haft som ambition att frigöra sig från begreppet fåfänga för att på sätt vinna status och bli ett "riktigt" intresse. Mode är inte längre fåfängt men det är smink. Jag är trött på att fåfänga avfärdas som något löjligt. Varför måste vi låtsas som att mode inte handlar om fåfänga? Det är en sak att kritiseras för osund utseendehets. Men det är en annan sak att bara viftas bort.
Mode handlar om estetik och utsmyckning av människokroppen. Precis som smink.
Och när en frisör i en småstad gör slingor i håret kan det faktiskt var uttryck för samma intresse som när en fashionista i en storstad fascineras av ett nytänkande modereportage.

Hemtamt.

Hej! Det är kallt ute. Och mörkt.
Jag bor i Sverige.
Jag kommer förmodligen alltid att bo i Sverige fastän jag inte tycker om kyla. Eller mörker.
Det är inte så smart på ett sätt.
Men vi vårdar våra hemtama och bekanta missnöjen.
Nu vet jag väl åtminstonne vad jag förmodligen kommer att gnälla över idag.
Om jag bodde i ett annat land kanske jag skulle vara missnöjd med något annat och behöva ändra min missnöjesrutin. Jobbigt liksom.

Det finns bra saker med Sverige också. Solnedgångar är fina. Och snö är fint en liten stund.

Puss och kram.

Låt den rätte komma in.

.


Jag såg en så fin film igår. Det är fint med förpubertal romantik, vampyrer och Blackeberg på sjuttiotalet.
Fascinernade. Kallt och varmt på samma gång. Kärlek framför rätt och fel.
Får mig att tänka lite på Mästaren och Margarita så här i efterhand.

Gaza

Kriget i Gaza. Vad ska man säga?
Framför allt är det sorgligt att det här inte kan ses som ett fruktansvärt krig mellan två statsmakter utan allt för ofta ses som en symbolisk kamp mellan två folk. Vilken sida väljer du? Jude eller muslim? Detta är dessutom två grupper som redan är utsatta i vårt samhälle. Det finns många rasistiska fördomar mot både judar och muslimer i Sverige och jag tror att de förstärks i dessa tider. Och är det inte antisemitismen och islamofobin i världen som från början skapat frustrationen och motsättningarna? Hos det judiska folket finns av naturliga och historiska skäl en uppdämd vrede. Detsamma tycks gälla för muslimer. Vrede och frustration har vanan att riktas åt många håll men inte alltid åt det rätta.
Varken Israels eller Palestinas folk kommer någonsin att vinna på den här konflikten. Men det kommer däremot vapenleverantörer att göra. Och jag antar att media kan tjäna sig en hacka på det hela också. Särskilt med tanke på propagandastriderna.