Agnes sa en gång något ganska klokt när hon jobbade på lekis. Nämligen att man inte bara ska berömma de duktiga barnen när de är duktiga hela tiden. Till exempel, vad bra att du har klätt på dig själv före alla andra eller vad fint du ritar eller vad duktigt du plockar undan efter dig. Då kan barnen komma att tro att hela deras värde ligger i deras duktighet. Den dagen man inte längre kan eller orkar vara duktig, vad är man då?
Sedan kan man förstås inte gå omkring och tro att det räcker att vara duktig. Nej man ska vara rolig också. Och lycklig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar