Sommar.

Nu börjar sommarstressen sätta in. På något magiskt vis ska man dela upp sin tid mellan nytta och nöje, hinna tillbringa tid med alla på alla ställen samtidigt. Känns det som.
Den svåraste och mest eftertraktade sommaraktiviteten är kanske att bara vara (som alla sanna waldorfmänniskor sannolikt skulle ha uttryckt det).
Oförmågan att prioritera är en av mina större svagheter. Finns det människor som är bra på att prioritera, eller snarare på att prioritera bort? Jag tvivlar. Jag antar att det är därför vissa delar av ens liv som man kanske hade velat ha kvar om man aktivt hade prioriterat naturligt rensas bort. För min del är det väl läsning, musik, målning etc. För många kanske det är tid med barnen.

När man kan gå ut utan något under jackan börjar jag längta till Kärra, trädgård, göteborgska, vattenkrig, långpromenader och strand.
Nostalgi är det återkommande temat.


Jakob, Miriam och Josefine.