Jag är en visionär med tveksam framtidstro. En principmänniska med ett mycket förvirrat förhållande till mina principer. Vad gör jag för skillnad om jag inte sätter mig på tvären totalt och gör tvärtemot alla normer? Kanske inte så roligt att sitta fast tvärtomspråket. Och vad är meningen med revolution om den inte ger någon frihet? Jag är av princip emot alla principer utan nyttoperspektiv.
Min natur är tillbliven ur min uppfostran. Jag gör våld på mig själv för att göra saker jag tror på. Och oftast låter jag bli och låter nästa generation ta hand om det. Det är kul att följa normen tills man står där med skurtrasan i hand har jag hört. Jag hoppas för guds skull att du är starkare än jag, eller svagare beroende på hur man ser på saken.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar