onsdag 30 juli 2008

I de lugnaste vatten

I förrgår: Liten förvirrad tant börjar prata med mig om ananaspriser och lyckas sedan leda samtalet in på en mamma som var elak mot sin lilla dotter. "Hon hade sånt där svart på håret...en slöja! Och hon var elak mot barnet och man får inte vara elak mot barn så då sa jag till henne, och så spärrade hon upp sina ögon alldeles intill mitt ansikte, "du kommer till helvetet sa jag!" Sedan började hon prata om att muslimer är ju muslimer och det visste hon minsann för hon hade varit i Afrika.
Och jag kände att man vet aldrig när de slår till. Och hur arg kan man bli på en senil tant för att hon är någon slags rasist. "Så skulle inte jag uttala mig" sa jag och gick där ifrån. Försökte väl hitta ett rimligt sätt att tackla situationen.

Rimligt.
En så levande inställning till livet.
Man gör vad man finner rimligt. Man tror på det man finner rimligt.
Rimligt rimligt rimligt.

Jag saknar min konst om jag nu någonsin varit nära den.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar