Livskval och mattetal.

Försöker räkna och kämpa med självförtroendet, för självförtroendet. Det blir bara svart. Åtta gånger sju. Svart.
När blev det så här?
Varför ska jag göra det här nu igen?
Varför?
Jo just det, det kan leda till något bra sedan. Jo just det jag vill ta hand om folk och gräva i psyken och gräva i människor och förstå massa saker. Men tänk så borde jag bli musikalartist precis som jag ville när jag var liten. Jag känske inte borde förstå någonting eller ta hand om någon alls, jag kanske bara borde måla och sjunga och dansa och sådana saker som jag ville när jag var liten.
Det var hur kul som helst att dansa lindy hop. Varför slutade jag dansa nu igen? Jag kanske är menad att bli lindy hopproffs. Kanske.

Himla klurigt faktiskt.

Och himla stressande att försöka komma ihåg gymnasiematten.